För det är fult!

Ett vanligt förekommande steg mot självförsörjning som mina sökande kan genomgå är praktik. Det kan vara praktik via Arbetsförmedlingen eller kommunen i syfte att arbetsträna, få nya referenser, få relevant arbetslivserfarenhet, träna svenska eller provjobba inför en faktisk anställning. Det finns många goda skäl till praktik varav "förvaring" eller "vuxendagis" som det pratas om ibland i samhällsdebatten inte kvalificerar sig.

Den senaste tiden har jag vid alldeles för många tillfällen varit med om att sökande som står nära arbetsmarknaden får praktik som provjobb inför en lovad anställning och därefter blir utnyttjade av arbetsgivaren.

Jag har varit med om arbetsgivare som lovar dyrt och heligt, både till mig, arbetsförmedlaren, arbetsmarknadskonsulenten och till den sökande att efter en månads provjobb blir det heltidsanställning. En månad blir sen förlängd till tre månader, tre månader förlängs till sex månader. Allt på grund av att arbetsgivaren är "osäker på den sökandes arbetsförmåga".

Under praktiktiden sliter den sökande hårt för att visa sig duglig och för att få det efterlängtade arbetet. Det händer att den sökande, i ren desperation, ställer upp och praktiserar mer än heltid för att visa sin kompetens. Det godkänns aldrig av Arbetsförmedling och socialtjänst och kommer därför sällan till vår kännedom så vi kan göra något åt det, förrän det är försent. Under tiden lever den sökande på existensminimum och arbetsgivaren betalar ingenting för gratis arbetskraft som är absolut duglig.

I slutändan har anställningen brunnit inne eller blivit tillfällig deltidsanställning.

I många fall fungerar kontakten med arbetsgivaren utmärkt, ovanstående exempel är trots allt undantag, men det är undantag som inte borde finnas alls. När de klumpar ihop sig som de gjort för mina sökande den senaste tiden så blir problemet tydligare och jag blir arg. Den sökande själv och "det sociala skyddsnätet" bestående av Arbetsförmedling och socialtjänst i det här fallen gör sin del av jobbet för att minska utanförskapet i samhället. Arbetsgivaren måste också göra sin del genom att hålla vad hen lovar och inte fuska till sig gratis arbetskraft och utnyttja den till max. För det är fult!

Att ta chansen att vara handledare

En viktig del i att vara socialarbetare är att på olika sätt ta emot och handleda studenter från socionomutbildningen. Socionomutbildningen innehåller ca en termins fältförlagd utbildning. Den terminen är ovärderlig för studenten. Förvisso är de teoretiska ämnena också mycket intressanta och lika ovärderliga de, men att få en chans att prova på praktiskt socialt arbete under ett antal månader blir ofta en aha-upplevelse, så minns jag min egen praktiktermin i alla fall. Den ger en ökad förståelse för yrket man valt, den bidrar till att få in en fot på arbetsmarknaden och är en möjlighet att använda sig av den kunskap som insupits dittills under utbildningen. Därför är det superviktigt att vi som nu deltar i arbetslivet tar vårt ansvar och öppnar upp vårt arbete för studenterna. Det handlar om att behålla och öka kvaliteten på vår yrkeskår.

Själv tycker jag att det en av de roligare uppgifterna som socialarbetare. Det är en mycket krävande arbetsuppgift, både tidsmässigt och energimässigt, om man vill ta sitt uppdrag som handledare på allvar alltså. Men det är så löjligt givande! Här kommer några av fördelarna;

- Du får fundera över och formulera vad du gör hela dagarna och varför. En existentiell förmån!
- Du får chansen att uppdatera dig kring vad som diskuteras på utbildningen nuförtiden. En kunskapsökning!
- Du får möjligheten att påverka en helt ny socialarbetare i enlighet med dina egna värderingar och önskningar om hur en bra socialarbetare bör tänka och agera. En god insats för hela yrkeskåren!
- Du får chansen att jobba aktivt med rollen som handledare för att kunna guida studenten genom utmaningar och svårigheter och ge klar och tydlig feedback för att försöka optimera utvecklingen. En god gärning och en träning i samtal och metod!
- Du får mot slutet av terminen, kanske till och med lite avlastning i ditt arbete. En bonus!

Det är klart att det är påfrestande att ständigt vara närvarande under en annan människas läroprocess och ansvarig för att undervisningen och testapåandet blir så givande och verkligt som möjligt. Bland annat får man ont i halsen eftersom man tenderar att hålla låda hela dagarna. Men det blir vad man gör det till! Som allt annat i vår bransch, från utbildningen till yrkeslivet. Det egna ansvaret är ständigt återkommande!

... Det här låter nästan som ett reklaminlägg, men det är så jag känner inför att ta emot studenter. Just nu har vi vår andra terminsstudent hos oss och trots tiden som läggs ner, eller kanske tack vare den, så blir det en värdefull utmaning och lektion för alla inblandade. Eller tja, studenten kanske får tala för sig själv. Jag lär mig mycket!