Tillgodoses på annat sätt

"Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt."

Detta utdrag från socialtjänstlagen är, som vi skrivit om tidigare, centralt för vårt arbete med försörjningsstöd. Idag fördjupar vi oss i "få dem tillgodosedda på annat sätt". Vad i hela fridens namn betyder det. Antingen klarar man väl sig eller så gör man inte det. Det är väl inget att krångla med?

Försörjningsstödet är allra sista utvägen för att få pengar. Det innebär att alla andra möjligheter ska vara uttömda. Jag fördjupar mig inte i säljande av bilar, bostadsrätter, fonder eller liknande i detta inlägg, eftersom detta faktiskt är att själv tillgodose behovet.

I stället tittar vi på andra sätt att få inkomster. Det solklaraste är lön om man har ett arbete. Att jobba så mycket man kan om man har en timanställning så att man behöver så lite försörjningsstöd som möjligt.

Har man inte arbete, men har haft det kan man ansöka om A-kassa eller alfa-kassa. De flesta som får detta behöver inte försörjningsstöd. Men hellre än att söka försörjningsstöd ska man söka A-kassa eller alfa-kassa.

Får man barn kan man få föräldrapenning, barnbidrag och om man är ensamstående även underhållsstöd. Föräldrapenningen ska tas ut med 7 dagar i veckan. Barnbidraget kickar vanligen igång automatiskt. Barnfamiljer och de under 29 år kan också ansöka om bostadsbidrag.

Den som är sjuk kan ansöka om sjukpenning om man har arbetat tidigare. Om man är långvarigt sjuk kan man ansöka om aktivitetsersättning eller sjukersättning.

Det finns säkert flera andra bidrag och ersättningar som man kan få, men just nu kommer jag inte på dem och det är egentligen inte poängen. Poängen är att det finns en mängd annan hjälp att få och att de ska föregå behovet av försörjningsstöd. Det innebär också att försörjningsstödet minskar lika mycket som den ersättning man får från andra instanser.

Vilka söker bistånd enligt Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering?

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering har skrivit en ny rapport där man kartlägger mottagarna av ekonomiskt bistånd.

Tre fjärdedelar av biståndstagarna har kontakt med flera olika aktörer för att få sin försörjning och de som har ekonomiskt bistånd och är inskrivna på Arbetsförmedlingen deltar mer sällan i program än de som försörjs av a-kassa.

Rapporten är från 2009 och då bodde 315 000 personer, det är 5,5 % av befolkningen mellan 16-64 år, i ett hushåll som under någon period det året beviljades försörjningsstöd. Varför söker man bistånd? Ofta handlar det om att den som behöver söka bistånd inte etablerat sig på arbetsmarknaden. Vilka är det som söker bistånd? Många är yngre och många är hitkomna från andra delar av världen. Vanligast är det att människor i 20-årsåldern får bistånd. Ovanligast är det att folk i 40-årsåldern får bistånd. Även ensamstående med barn är överrepresenterade bland de som söker försörjningsstöd. Ytterligare en vanlig grupp är äldre svenskfödda män och de får ofta kompletterande bistånd av hälsoskäl och som ett komplement till ersättningar från Försäkringskassan.

Precis som vi vittnat om tidigare här i bloggen så bekräftas i rapporten att många som har försörjningsstöd också har kontakt med andra instanser. 25 % träffar bara kommunen men 17 % har kontakt med både kommunen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Fyra av tio har kontakt med kommunen och Arbetsförmedlingen och 20 % har kontakt med kommunen och Försäkringskassan. Tre fjärdedelar av biståndstagarna möter alltså mer än en aktör för att trygga sin försörjning. Eva Mörk, som är professor på nationalekonomiska institutionen vid Uppsala Universitet, menar att risken att falla mellan stolarna ökar när flera parter är inblandade då även risken att ingen vill ta huvudansvaret för individerna ökar.

Om man är arbetssökande och inskriven på Arbetsförmedlingen men försörjs av ekonomiskt bistånd så är risken högre att man inte deltar i något av de arbetsmarknadspolitiska programmen. Hela 22 % i gruppen med försörjningsstöd klassas som "övriga inskrivna" hos Arbetsförmedlingen. Motsvarande siffra för de arbetssökande som försörjs av a-kassa är 7 %. När man är "övrig inskriven" anses man inte kunna söka arbete aktivt eller omgående kunna börja ett arbete.

Rapporten kan ni som är intresserade komma åt här från sidan. Den heter "Fattig, sjuk och arbetslös – en beskrivning av personer i kläm mellan stat och kommun"