Cigaretter

I fredags träffade jag några gamla vänner som inte är socialarbetare. Trots det kom vi in på att prata om försörjningsstöd, jag kan helt enkelt inte hejda mig!

En intressant vinkel som vi hamnade i var den om huruvida den sökande får göra vad han eller hon vill helt obegränsat med sin norm. Framförallt om det är rimligt att de ska kunna köpa cigaretter för den. Argumentet som kom fram var att det inte är rimligt att människor ska förstöra sin hälsa med hjälp av skattepengar.

Jag kan personligen tycka att det finns en viss poäng med det. Det är en aning stötande att en del av de som lever på det allra minsta som man kan i Sverige ändå anser sig ha råd att röka för flera hundra kronor i månaden.

Men jag har ändå fler "å andra sidan" i detta.

För det första får faktiskt alla som har försörjningsstöd själv prioritera sin norm som de vill. Det är en del i att ta ansvar och det är en del i att få förtroende. De får normen de är berättigade till och den ska räcka för allt de behöver den månaden. Om en person väljer att inte köpa kläder eller dagstidning eller lägga pengar på fritidsaktiviteter och i stället vill använda pengarna till cigaretter är det väl den personens ensak.

För det andra är det svårt att kontrollera, det enda sättet är att begära in kvitton på alla utgifter som alla sökande har och bara godkänna de utgifter som samhället anser vara bra. Det skulle dels vara väldigt tidskrävande och kosta betydligt mer i arbetstid än vad det skulle spara, dels skulle man också få fundera på vad annat som skulle begränsas. De som lägger pengar på TV-spel? En flaska vin? Läsk? Chips? Höga mobilräkningar?

För det tredje är detta människor som av en eller annan anledning inte får ihop sin ekonomi, oftast under en kortare period, men även ibland långvarigare. I och med ansökan om försörjningsstöd begränsas friheten ganska mycket och jag anser inte att det är rimligt att de ska bli skärskådade in i minsta detalj.

Det finns säkert ett för det fjärde också, men just nu är jag nog nöjd med dessa tre vinklar på debatten. Tycker ni något? Kommentera!

Mellandagsshopping och bio-premiärer

Nu är det bara ett par dagar kvar till julafton. Har julefriden infunnit sig hos dig? Är julklapparna inslagna, ingredienserna till matlagningen inhandlade? Har du tagit in granen och hängt upp julstjärnan och satt nejlikor i apelsinerna? Har du lyckats undgå att dras med i masshysterin kring konsumtion som media och handel förefaller samarbeta kring?

Jag har en lön från ett heltidsarbete och jag har inte en stor familj men det är ändå dyrt för mig att planera julen och att få pengarna att räcka till det jag vill för att få en riktig jul. Jag har turen att bli bjuden på julbord av släktingar på julafton och vi köper inte julklappar för tusentals kronor. Ändå krävs det att jag vänder på slantarna och jag har fått snylta på mina besparingar. Antagligen hade jag inte behövt lägga så mycket pengar på julfirandet som jag gör idag. Jag misstänker att jag, liksom många andra, av någon anledning inbillar mig att julen inte blir en riktig jul "om inte det ena och om inte det andra". Det ska vara överflöd av mat och klappar och godis och mellandagsshoppning och bio-premiärer. Men kanske håller pendeln på att svänga och fokus skifta.

I år har det pratats mycket om meningsfulla julklappar. Det görs reklam för att skänka pengar till barn i andra fattiga länder. Under den tiden jag skriver detta inlägg passerar ett antal inslag på TV-skärmen. Så även välgörenhet och solidaritet utnyttjas i media och pressar på vårt samvete om vad vi borde i juletid. Men tanken är fin och jag tycker om att både ge och få sådana gåvor.

Det pratas inte lika mycket om de som är fattiga i Sverige, fast de har blivit fler enligt diverse nyhetsrapportering den senaste tiden. Det har sin förklaring. I Sverige har vi vårt trygghetssystem. Människor behöver inte gå hungriga på julen i Sverige. Vår fattigdom är inte absolut, den är relativ. Det är i jämförelse med vänner, grannar och skolkamrater som svenskar upplever sig som fattiga. Därför tänker jag på de barnfamiljer jag träffar i arbetet som knappt har pengar nog att klara sig de månader då det inte är jul. De har inga besparingar att snylta på och de har knappt någon marginal att lägga undan en slant månaderna innan för att spendera på julhelgen. Jag tänker också på de ensamma människor som inte heller blir bjudna till familj och vänner på julen. Både ensamheten och fattigdomen är en verklighet för många i Sverige idag.

Med ett par dagar till jul så får ni kära läsare denna lilla tankeställare i julklapp. Njut av er tillvaro och allt det fina ni har, både det lilla och det stora. Ge gärna mycket fint till dem ni älskar och tycker om, men tänk på att det inte nödvändigtvis är värt mer för att det kostar mer.

God Jul!