Så vilka skyldigheter har då de som söker försörjningsstöd?
I princip kan man säga att de som söker försörjningsstöd har samma skyldighet att stå till arbetsmarknadens förfogande som de som omfattas av arbetslöshetsföräkringen, detta innebär att den enskilde ska vara inskriven på Arbetsförmedlingen och vara beredd att ta anvisat arbete.
Det innebär också att den enskilde behöver medverka i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Som exempel kan nämnas jobbgarantin och jobbgarantin för ungdomar på Arbetsförmedlingen, arbetspraktik, arbetssökarverksamhet, SFI och liknande.
Den enskilde har alltså stora krav på sig att inte bara hitta ett arbete utan också att på vägen dit ta emot all hjälp han eller hon kan erbjudas för att nå dit. I detta åligger det också socialtjänsten att utforma den hjälp man erbjuder på ett sätt så att den enskilde ska få ett stöd som är till hjälp för honom eller henne. Det innebär till exempel samarbete med Arbetsförmedling, Försäkringskassa och sjukvård.
För att anses vara aktivt arbetssökande behöver personen söka alla typer av jobb, som han eller hon kan få. Både jobb som stämmer med den utbildning och de erfarenheter den enskilde har, men också jobb där det inte krävs någon utbildning.
Som vi tidigare skrivit om så ska det göras enskilda bedömningar i alla ärenden. Det kan innebära att en person som är väldigt nära arbetsmarknaden kan ha omfattande krav på sitt arbetssökande, medan en person som är sjukskriven och inte omfattas av sjukförsäkringen inte har några krav alls på arbetssökande under tiden som bedömningen är att han eller hon är för sjuk för det. Jag kommer att skriva mer om undantagen lite längre fram.
Visar inlägg med etikett Arbetsförmedlingen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Arbetsförmedlingen. Visa alla inlägg
17 juli 2012
24 oktober 2011
Vilka söker bistånd enligt Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering?
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering har skrivit en ny rapport där man kartlägger mottagarna av ekonomiskt bistånd.
Tre fjärdedelar av biståndstagarna har kontakt med flera olika aktörer för att få sin försörjning och de som har ekonomiskt bistånd och är inskrivna på Arbetsförmedlingen deltar mer sällan i program än de som försörjs av a-kassa.
Rapporten är från 2009 och då bodde 315 000 personer, det är 5,5 % av befolkningen mellan 16-64 år, i ett hushåll som under någon period det året beviljades försörjningsstöd. Varför söker man bistånd? Ofta handlar det om att den som behöver söka bistånd inte etablerat sig på arbetsmarknaden. Vilka är det som söker bistånd? Många är yngre och många är hitkomna från andra delar av världen. Vanligast är det att människor i 20-årsåldern får bistånd. Ovanligast är det att folk i 40-årsåldern får bistånd. Även ensamstående med barn är överrepresenterade bland de som söker försörjningsstöd. Ytterligare en vanlig grupp är äldre svenskfödda män och de får ofta kompletterande bistånd av hälsoskäl och som ett komplement till ersättningar från Försäkringskassan.
Precis som vi vittnat om tidigare här i bloggen så bekräftas i rapporten att många som har försörjningsstöd också har kontakt med andra instanser. 25 % träffar bara kommunen men 17 % har kontakt med både kommunen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Fyra av tio har kontakt med kommunen och Arbetsförmedlingen och 20 % har kontakt med kommunen och Försäkringskassan. Tre fjärdedelar av biståndstagarna möter alltså mer än en aktör för att trygga sin försörjning. Eva Mörk, som är professor på nationalekonomiska institutionen vid Uppsala Universitet, menar att risken att falla mellan stolarna ökar när flera parter är inblandade då även risken att ingen vill ta huvudansvaret för individerna ökar.
Om man är arbetssökande och inskriven på Arbetsförmedlingen men försörjs av ekonomiskt bistånd så är risken högre att man inte deltar i något av de arbetsmarknadspolitiska programmen. Hela 22 % i gruppen med försörjningsstöd klassas som "övriga inskrivna" hos Arbetsförmedlingen. Motsvarande siffra för de arbetssökande som försörjs av a-kassa är 7 %. När man är "övrig inskriven" anses man inte kunna söka arbete aktivt eller omgående kunna börja ett arbete.
Rapporten kan ni som är intresserade komma åt här från sidan. Den heter "Fattig, sjuk och arbetslös – en beskrivning av personer i kläm mellan stat och kommun"
Tre fjärdedelar av biståndstagarna har kontakt med flera olika aktörer för att få sin försörjning och de som har ekonomiskt bistånd och är inskrivna på Arbetsförmedlingen deltar mer sällan i program än de som försörjs av a-kassa.
Rapporten är från 2009 och då bodde 315 000 personer, det är 5,5 % av befolkningen mellan 16-64 år, i ett hushåll som under någon period det året beviljades försörjningsstöd. Varför söker man bistånd? Ofta handlar det om att den som behöver söka bistånd inte etablerat sig på arbetsmarknaden. Vilka är det som söker bistånd? Många är yngre och många är hitkomna från andra delar av världen. Vanligast är det att människor i 20-årsåldern får bistånd. Ovanligast är det att folk i 40-årsåldern får bistånd. Även ensamstående med barn är överrepresenterade bland de som söker försörjningsstöd. Ytterligare en vanlig grupp är äldre svenskfödda män och de får ofta kompletterande bistånd av hälsoskäl och som ett komplement till ersättningar från Försäkringskassan.
Precis som vi vittnat om tidigare här i bloggen så bekräftas i rapporten att många som har försörjningsstöd också har kontakt med andra instanser. 25 % träffar bara kommunen men 17 % har kontakt med både kommunen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Fyra av tio har kontakt med kommunen och Arbetsförmedlingen och 20 % har kontakt med kommunen och Försäkringskassan. Tre fjärdedelar av biståndstagarna möter alltså mer än en aktör för att trygga sin försörjning. Eva Mörk, som är professor på nationalekonomiska institutionen vid Uppsala Universitet, menar att risken att falla mellan stolarna ökar när flera parter är inblandade då även risken att ingen vill ta huvudansvaret för individerna ökar.
Om man är arbetssökande och inskriven på Arbetsförmedlingen men försörjs av ekonomiskt bistånd så är risken högre att man inte deltar i något av de arbetsmarknadspolitiska programmen. Hela 22 % i gruppen med försörjningsstöd klassas som "övriga inskrivna" hos Arbetsförmedlingen. Motsvarande siffra för de arbetssökande som försörjs av a-kassa är 7 %. När man är "övrig inskriven" anses man inte kunna söka arbete aktivt eller omgående kunna börja ett arbete.
Rapporten kan ni som är intresserade komma åt här från sidan. Den heter "Fattig, sjuk och arbetslös – en beskrivning av personer i kläm mellan stat och kommun"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)