En central grej när man handlägger försörjningsstöd är de individuella bedömningarna. Alltså möjligheten att göra lite annorlunda för att situationen kring just den personen är lite annorlunda. Detta är ett fantastiskt verktyg som dessutom Socialstyrelsen hänvisar till som mycket viktigt i sina granskningar och dokument och andra ting som pekar ut hur vi ska arbeta.
Grunden för försörjningsstöd är ganska tydligt reglerad, inte genom socialtjänstlagen, som är en ramlag, men genom förordningar, riktlinjer, kommunala regelverk, domar och liknande. Vi som arbetar med försörjningsstöd kan på generella frågor svara ett tydligt JA eller NEJ på de flesta frågor någon skulle kunna ställa.
Kan man få bistånd till hyra: JA (om man har en hyreskostnad)
Kan man få bistånd till träningskort: NEJ (det ingår kostnader för fritidsaktiviteter i normen)
Kan man få bistånd till guld och diamanter: NEJ (det anses vara över skälig levnadsnivå)
Kan man få bistånd till läkarvård: JA
Och så vidare, och så vidare.
MEN, samtliga svar måste alltid följas av ett: om inte..
För i alla lägen ska vi också väga in just den personens alldeles egen situation och om det finns något i den som gör att vi kan tänka annorlunda i just det fallet. Hyran till exempel ska vara skälig, alltså inte för hög (var gränsen går varierar från kommun till kommun), men om det finns särskilda skäl kan hyran godkännas till en högre nivå. Exempelvis har vi i vår kommun ganska dyra LSS-boenden, och om en person som bor där och därmed kanske inte kan bo någon annanstans så kan den kostnaden beviljas även om den är lite hög och inte skulle beviljats i normalfallet.
Det är detta som är så kul med vårt jobb, och som gör det svårt. För att kunna göra dessa bedömningar krävs det att vi är nyfikna på våra sökande, att vi ställer frågor och att vi utreder om det föreligger undantag eller inte. När vi kan göra det där undantaget känns det ofta bra i magen och klienterna blir ofta glada och nöjda.
Denna lilla detalj i lagstiftningen gör att försörjningsstödet faktiskt kan vara till större hjälp än vad många verkar tro. Det är en inbyggd flexibilitet och ger ett stöd för att kunna hjälpa till. Hade inte den funnits hade man i princip kunnat mata in alla uppgifter i en dator och sedan få ut ett bifall eller avslag. Men nu behövs i stället kvalificerade och duktiga socialarbetare!
