Adventstid

Idag är det första advent. Enligt den kristna traditionen är adventstiden en tid för eftertanke. I dagens Sverige ter sig adventstiden snarare som en tid för överdriven konsumtion, stress och överflöd. I de flesta familjer blir december en kostsam månad. Det kostar extra med julklappar, julmat, stearinljus, adventskalender, julkort, frimärken, gran och allt annat som vi alla tycker hör till julen och som vi är mycket ovilliga att kompromissa med.

För den som har försörjningsstöd blir det under december månad ännu tydligare att man inte har möjlighet att införskaffa allt som förväntas, eller ens en del av det. Det är svårt att leva i ett samhälle som är så centrerat kring konsumtion utan att kunna delta i det samhället. Att inte kunna ge sina barn julklappar. Att inte kunna köpa ett lucialinne till sina barn så att de kan delta i luciatåget i skolan.

 Det kan tyckas att detta är I-landsproblem. Och det är det. Men de som är fattiga i Sverige lever i ett I-land, men har det sämre än de flesta andra i samma I-land. De flesta av dem vill ha det som alla andra utan problem kan unna sig, men har inte möjlighet att leva så. Ska vi ägna oss åt eftertanke i advent kanske det är värt att fundera på detta en stund.