Emellanåt kan man läsa i olika tidningar om personer som har sökt försörjningsstöd och som är upprörda över hur det går till. De kan vara upprörda på olika saker, otillgänglighet, bemötande, krav, regler, normbelopp och mycket annat. En del sådan kritik kan säkert vara befogad. Det som allt som oftast också lyfts fram är att den som söker försörjningsstöd behöver redovisa en hel del handlingar och papper. Syftet bakom det tänkte jag fördjupa mig i under några rader här nedan
För det första så är socialtjänsten enligt lag ålagd att utreda rätten till ekonomiskt bistånd i varje ärende. För att kunna utreda denna rätt behöver det inkomma handlingar som styrker huruvida det saknas inkomster och tillgångar som tillförsäkrar personen en skälig levnadsnivå (alltså den nivån som Socialstyrelsen har bestämt är skälig), och det behöver inkomma handlingar som styrker att den enskilde gör vad han eller hon kan för att bli självförsörjande. Därför begärs det in kontoutdrag, deklarationer, hyreskontrakt, vissa räkningar, handlingsplaner från Arbetsförmedlingen och liknande.
För det andra hanterar socialtjänsten skattepengar, alltså de pengar som vi tillsammans betalar in för att de ska gå till den gemensamma välfärden. För att skattebetalarna ska kunna känna sig trygga med att pengarna går till det som är tänkt behöver det göras kontroller av arbetet. Därför kontrolleras de som söker försörjningsstöd på det sätt som beskrevs ovan. Men även de anställda kontrolleras av revisorer, av politiker och genom datasystemen och säkert på en bunt andra sätt som jag inte kan komma på just nu.
För det tredje görs det kontroller för att socialbidragssystemet ska nyttjas så rättvist som möjligt. I ett scenario där inga handlingar begärs in skulle handläggarna få gissa vem som är berättigad och inte, och då skulle många som inte är berättigade till försörjningsstöd kunna få det, och många som är berättigade skulle nekas bistånd. Helt beroende på den enskilde handläggarens humör eller goda vilja. Inte så rättssäkert!
